Nu har dagen som jag varit så rädd för kommit.
Min mormor , Adams gammelmormor är död.
Känns så otroligt konstigt och ledsamt. Kan inte förstå det, vill inte förstå det!!
Är så fruktansvärt arg och ledsen , Hon fick lida så otroligt mycket , tycker så synd om henne. Dem sista timmarna hon hade kvar var så fruktansvärda!! Att hon fick lida så mycket, en sån varm, omtänksam, bra mormor!!!! Sitter och tänker på att för några månader sedan var jag och mormor till konserthuset och hade det så trevligt och nu finns hon inge mer ???!

Kommer nog aldrig riktigt förstå detta... min mormor, hon som ringer till en nästan varje dag och frågar hur det är med en, hon som kommer och hälsar på stup i kvarten  och hon som ställer upp så mycket för en.
Kommer med saker åt Adam, och älskar att vara med oss, hon ville så gärna se Adam och Amanda växa upp.

Hon var så frisk och kry för några månader sedan , sedan bara kom den där elakartade tumören och vände upp och ner på hela vardagen. Och att inte läkaren såg något tidigare!!

Är så otroligt ledsen och arg just nu, vill bara att det ska vara som vanligt , att hon ringer en och kommer och hälsar på, och ville alltid vara med en. saknar det så otroligt mycket!!

Mormor och jag stod varandra så nära.

Har just insett att gammelmormor är borta, dog för ca 2 år sedan och nu ska man ta sig igenom att mormor också är borta!! Hon kunde ha blivit så mycket äldre än vad hon fick bli , bara 67 år gammal hann hon bli. Det är inte rättvist!!

Och ja jag förstår när alla säger att hon har det bättre nu, för hon led så mycket, men jag tänker bara på när hon var frisk osv.. vill ha det så igen!!

Mormor , du kommer alltid att finnas hos mig, älskar dej så oerhört mycket!! kommer kännas så tomt nu utan dej!! jag förstår inte riktigt detta än.. kommer jag någonsin göra det ?

Älskar dej, hoppas du får det bra med gammelmormor nu.. Min bästa mormor!!




/Bea

orkar inte prata om detta så jag skriver lite här hur jag känner osv, känns lite lättare....